Harry's perspektiv.
När Lisa satte sig framför Louis och skrek på männen så förstod jag att det var något fel. Jag slog ner männen som höll i mig och sprang fram till Lisa. Hon sparkade männen som bar Louis på deras smalben så att de tappade Louis som föll i hennes armar. Eftersom Louis vägde mer än henne så föll hon med och fick honom på sig. Hon satt sig upp och smekte hans ansikte.
- Louis? Lou, please, don't leave me... Sa hon medan jag tog upp bandaget från golvet. Männen gick ut igenom dörren och skrattade men vi brydde oss inte om dem. Vi torkade bort blodet från hans panna, sen så satte vi på bandaget igen. Vi la oss på varsin sida om Louis och somnade sakta in.

Liam's perspektiv.
Poliserna ringde oss där vi satt på hotellet och var oroliga, de sa att de stod utanför den nedlagda fabriken där kidnapparna höll till. De ville att vi skulle komma så att Louis, Harry och Lisa skulle känna igen någon när de kom ut från byggnaden. Vi sprang ut och åkte dit på några minuter. När vi var där så hade poliserna redan gått in och tre polisbilar stod utanför. Vissa poliser var kvar eftersom de skulle ta emot männen när de kom ut.
Ju närmare man kom desto högre blev skottsalvorna som kom från byggnaden, männen var beväpnade. Jag var riktigt orolig för att de inte höll sitt avtal och bara sköt dem i huvudet när de fick chansen, det var nog alla.

Anna's perspektiv.
Vi stod och väntade en stund utanför den nedlagda fabriken. Plötsligt så slutade skotten att höras och två poliser gick ut ur porten. Efter dem så kom några män i rånarluvor, de hade handklovar och såg ner i marken. Efter dem så kom ytterligare två poliser, en av dem bar på Louis, han var blodig och blåslagen. Efter dem så kom Lisa och Harry som inte såg mindre hemska ut, Lisa var noga med att se vart de bar Louis och sedan så sprang hon fram och kramade mig.
- Åh gud, ni ser helt hemska ut! sa jag oroligt.
Lisa släppte och såg alvarligt på mig.
- Vad tror du? De torterade oss ju! sa hon och började gråta, Harry gick fram till henne och gav henne en stor kram för att trösta. Jag såg på hennes händer och såg hur blodet bara droppade.
-  Förlåt mig, men du måste ta dig till en doktor. sa jag och tog med mig henne till amulansen som stod parkerad.
Louis låg där inne och höll precis på att vakna men Lisa fick inte gå in än, istället så fick hon bandage runt handlederna och såren i ansiktet blev tvättade.
- Anna, kan du följa med mig till polisen där borta? frågade hon blygt, jag nickade och vi gick dit.
- Ursäkta mig men när jag såg på de männen ni fångade så var det en som inte var där, en man utan rånarluva, jag tror att han var ledaren. sa hon alvarligt.
Polisen såg förvånat på henne.
- Vi har inte hittat eller sett någon utan rånarluva. svarade han med en mörk röst.
Lisa blev helt vit i ansiktet och stirrade på polisen med en skrämd min.
- Menar ni då att ledaren, han som torterade Louis tills han blev medvetslös, fortfarande.. är.. därute... sa hon.
Hennes ansikte blev blekare och blekare och tillslut så föll hon ihop.
- Men herregud! Hon svimmade, doktorn!! kom hit fort! ropade jag och sprang till ambulansen.
___________________________________________________________________________________________
SÅ, kapitel 18! vad tycker ni?? komentera, snälla, när ni har läst klart, jag behöver verkligen det!
tipsa era vänner ifall ni gillar novellen!
kapitel 19 kommer lite senare! CIAO!! :DDDDD