- Såå... vad tycker du? Frågade Anna mig medan hon såg undrande. Jag var tyst en stund och såg på dem, jag blev generad och fumlade med kudden.
- Jag tror att jag gillar Harry... mumlade jag. Nu log de ännu mer och såg på varandra.
- Nehee... sa de ironiskt och skrattade.
- Meh! lägg av! skrek jag och kastade kuddar på dem. Det ledde till ett kuddkrig.

---

Anna's perspektiv.
Veckan därpå så åkte de iväg på turné, de skulle va borta i 7 veckor. Vi blev såklart deprimerade, vi hade ju precis fått tillbaka dem! Jag satt i min säng, redan uppe. Alla andra sov men jag var klarvaken. Plötsligt så ringde telefonen.
- Jag tar det! skrek jag och skrattade lite eftersom jag snackade med mig själv.
- Anna? sa jag och hörde en mörk röst i andra änden.
- Ja, hej. Det är jag från polisen. Jag ska bara säga att vi inte hittat mannen än och tror att han rest iväg. Ifall ni ser ho... Polisen hann inte prata klart innan jag la mig i.
- HAR HAN ÅKT TILL LONDON!?!?!? sa jag högt och brydde mig inte om att jag väckte de andra.
- Nej, vi vet inte riktigt än men ring oss ifall något skumt händer, ok? sa han. Jag kunde knappt röra mig. Jag kom ihåg vad de gjort med Louis, Harry och Lisa. Jag tappade telefonen och stod bara där skräckslagen.

Lisa's perspektiv.
Jag vaknade av att någon pratade högt. När jag såg mot Annas säng så var den tom och jag blev genast orolig. Jag smög ut ur rummet och in i vardags rummet. Där stod anna med munnen öppen och hon stirrade rakt in i väggen bredvid mig.
- Jävl... Gud asså Anna, du skrämde mig rikti.. jag såg hur telefonen låg på golvet och förstod genast att något hade hänt.
- Anna, vem var det? Frågade jag men hon reagerade inte.
- Anna, seriöst! Jag menar det! sa jag lite högre och hon såg rädd på mig.
- Han... han.... han är i London... mumlade hon.
- vem är i Lond... onej... sa jag när jag förstod vem hon menade.
- Men han vet väl inte att vi är här, asså på det här hotellet? Frågade jag. Hon skakade på huvudet och jag suckade av lättnad. Vi började göra frukost. När vi var klara så skulle vi väcka Frida.
- Frida, vakna! vi har gjort frukost. Sa Anna. Frida vred på sig och tog judden över huvudet. Anna tog bort kudden och kastade iväg den.
- Frida.... sa hon och blev lite irreterad. Jag gick och hämtade ett glas med vatten och hällde det i Fridas ansikte.
- JAG ÄR VAKEN, JAG ÄR VAKEN!!! Skrek hon medan hon satte sig upp i sängen. Jag och Anna skrattade åt hennes min och gav henne lite torra kläder. När vi ätit så gick vi ut, solen sken.
- Asså, ni vet väl att vi kommer att missa studenten... sa Anna där hon gick med sina solglasögon. Jag och Frida nickade och såg lite nedstämda ut.
- Men det här är väl bättre! sa hon och höll ut armarna. Jag och Frida log. För tillfället så var allting helt perfekt.
- Men vet ni vad jag har tänkt på? Frågade frida oss. Vi skakade på huvuderna och såg på henne.
- Ifall vi ska vara här en längre tid så måste vi ha jobb! sa hon och log brett. Jag och Anna såg på varandra.
- Men vart? Sa jag och Anna i munnen på varandra.
- Nandos! Skrek Frida och sprang över gatan där Nandos låg. Jag och Anna sprang efter.

---

Jag vet, dåligt kapitel men det kanske händer saker i nästa? vem vet? Idag så stal någon min väska med min iPod i så nu kan jag inte lyssna på 1D:(( men jag ska köpa en ny imorrn :)))
SES IMORRN DÅ!!!
Kom ihåg att komentera! see yaa later aligator.... <333333333333333333