Harry's perspektiv.
- congrats!!
Det roliga med att det blev just hon var att vi träffade henne igår, hon och Niall hade ju sprungit in i varandra.
Hon såg förvånad ut, väldigt förånad.
- what's this all about? frågade hon.
Alla var nog glada att det var hon, ifall det skulle vara någon annan så skulle den skrikit just nu.
- You won, you won a week with us! sa Liam.
Hennes förvånade min förvandlades till en glad.
- Really? wow, how... what did I do? frågade hon, den här gången svarade Louis.
- You saw that it was me! Han var nog glad att hon kände igen just honom.

Sofie's perspektiv.
Jag var väldigt glad men så kom jag på en sak, pappa skulle aldrig tillåta det här.
Jag blev besviken och det så dem nog.
- What is it? frågade Niall.
Jag såg på dem med en ledsen min.
- My dad is never gonna let me do this... De såg förvånade ut.
- wait.. how old are you? frågade Zayn.
- I'm 16 but y dad... he is... special... Nr jag sa det så förstod dem nog, de såg på mina armar, blåmärkena.
Sedan så de på mitt tillrufsade hår och att min mascara hade runnit några gånger.
De såg rädda ut.
- I... I must go but i can give you my number. sa jag försiktigt.
Jag gav dem mitt numer, sen gick jag till kassan för att betala, på vägen hem så förstod jag inte hur jag kunde sumpa en sådan här chans, men de har ju mitt nummer.
När jag kom hem så var dörren öppen.
- Hallå? Är det någon här? jag öppnade dörren lite till, där inne sto det några poliser och moster Eva stod och pratade med dem.
- Hej Sofie...
Jag kunde inte tro det, jag tappade matkassen.
- Hur kunde du!!